Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Om begreppet och betydelsen af det muntliga föredragets konst - Det fria föredragets inläringsmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kattunge, hvilken står och snurrar rundt för att få fatt
i sin egen svansände – hvilket experiment i regeln
misslyckas
Först genom det fria föredraget kan predikanten från
predikstolen träda i ett fullständigt personligt förhållande till
sina åhörare, ty han kan verka icke blott med ord och
röstton utan också medelst öfriga uttrycksmedel, som stå
personligheten till buds, nämligen åtbörden, ansiktsuttrycket och
framför allt blicken.
Finnes i predikantens inre en verklig öfvertygelse, så
skall denna i de flesta fall kraftigare utstråla ur hans blick,
minspel och åtbörd än ur hans ord, huru vältaliga dessa än
må vara, och först med tillhjälp af detta föredragets
skriftspråk skall hans röstton blifva fullständigt fri, naturlig och
uttrycksfull; ty såsom han nu står där med blicken nästan
oaflåtligt fäst på sitt manuskript, hvilket han mången gång
har svårt för att läsa, antingen emedan det utgöres af en
gammal s. k. »näfver», som hans öga ej på lång tid skådat,
eller handskriften är illa skrifven, uppfyld af öfverstrukna
ställen o. s. v., så afspegla hans anletsdrag ofta nog ingen
annan känsla än den ansträngning, som innanläsningen vållar
honom, åhörarne få aldrig tillfälle att skåda in i hans öga,
hvilket här betyder ungefär detsamma som att skåda in i
hans själ, och den enformiga åtbörd, med hvilken han lyfter
och sänker ena handen med eller utan den till uniformen
hörande hvita näsduken, snarare ökar än minskar det
onaturliga i hans föredrag.
Men, torde någon invända, skall då presten på
predikstolen uppträda som en skådespelare? Nej, svara vi.
Visserligen lägger Göthe i Wagners mun den så ofta citerade
satsen, att presten har mycket att lära af skådespelaren, och
den spirituele Thomas Sheridan inleder sitt berömda arbete
om det muntliga föredraget med historien om den engelske
biskopen, som tillsporde den engelske skådespelaren, huru
denne ville förklara det besynnerliga faktum, att menniskor
kunna sitta i kyrkan med kalla hjärtan och torra ögon och
afhöra maningar i fråga om deras egna förnämsta
lifsangelägenheter, deras eviga väl eller ve, medan samma personer
kunna på teatern smälta i tårar med anledning af diktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
