Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Om språket och språkljuden
- Om högsvenskt språk
- Granskning af den Osthoffska åsikten om kulturspråkets uttalssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detsamma tillämpas. Frågan är blott, huruvida alla dessa
arter eller uttalssätt af samma språk äro lika berättigade
eller huruvida det icke finns ett uttalssätt af svenskt språk,
som icke är biordnadt de öfriga, utan öfverordnadt så till
vida, som det både kan och bör representera en gemensam
andlig egendom för alla svenskar och som just därför icke
får försmälta med eller bortblandas uti de
uttalsegendomlig-heter, som känneteckna särskilda bygder eller vissa
samhällsklasser.
*
Granskning af den Osthoffska åsikten om kulturspråkets uttalssätt.
Till ytterligare belysning af den viktiga frågan om
förhållandet mellan högspråk och bygdemål framhålla vi
följande.
I äldre tider var språkvetenskapen till största delen ett
slags anatomi. Företrädesvis dissekerade man de språk,
som uti egentlig mening voro döda eller upphört att lefva
i något folks mun, och när man sedermera vände sin
uppmärksamhet till de lefvande språken, så kände man till en
början intet annat material för dissektionsöfningarna än
litteraturspråket, det i skrift använda och under denna form
bevarade språket. Med stor flit utforskade man dessa språks
byggnad, lagar, historia och frändskapsförhållanden, och
inom hvarje särskildt språkområde fortgick likaledes en
sträfvan att hålla skriftspråket och de bildades talspråk, som i
det förra egde sin rot och sitt mönster, fritt från främmande
tillsatser, särskildt ordformer och syntaktiska vändningar,
vare sig att dessa härstammade från ett främmande
litteraturspråk eller från de inom språkområdet befintliga bygdemålen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0174.html
