Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - -- Stottringens rationela botningsmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke rent af skriker fram de ljud, han efter sina krampaktiga
ansträngningar lyckats frambringa. Detta visar sig, i synnerhet
då han råkar i affekt, t. ex. vrede, förtrytelse, häftig glädje,
o. s. v., samt af affekten frestas att tala i högre tonläge
och med större tonstyrka än vanligt, emedan i dylika fall
hans benägenhet för en alltför stark sammanpressning eller
spänning i röstbandsmuskulaturen naturligtvis ytterligare ökas.
Ett viktigt hjälpmedel för att minska eller förebygga
stottringen ligger sålunda uti iakttagandet af regeln: Tala i
lågt röstläge och utan röstansträngning, men tala ej i så låg
eller dof ton, att den förefaller onaturlig och sök medelst
tydlig artikulation ersätta hvad som brister i taltonens kraft.
Röstbanden kunna naturligtvis närma sig intill eller
aflägsna sig från hvarandra i oändligt skiftande ställningar.
Följande hufvudlägen torde emellertid här bemärkas: 1:o)
biås-ställningen eller röstspringan vidöppen, så att en större
mängd luft kan på en gång utströmma, som t. ex. vid
utblåsningen af ett ljus; 2:o) h-ställningen eller röstspringan
mindre öppen, så att ett friktionsljud men icke någon ton
uppstår vid luftströmmens framdrifning; 3:o) hvisk-ställningen
eller röstbanden närmade intill hvarandra så, att den
egentliga röstspringan förblifver fast tillsluten, medan luftströmmen
framtränger genom den vidöppna s. k. andningsspringan;
4:o) röst-ställningen eller andningsspringan tillsluten och
röstbanden sammanslutna så, att de vid luftströmmens
genomsläppning försättas i vibration och frambringa röstton under
en eller annan form.
Biås-ställningen eller med densamma likartade
ställningar ligga inom andningsöfningarnas område, och
nedanstående öfningar åsyfta att vänja röstbanden vid att
växelvis med lätthet och smidighet försätta sig i de tre öfriga
omförmälda grundlägena och framför allt ansätta och afsluta
tonen utan att röstbanden härvid alltför starkt sammanpressas
eller råka i det läge, att den ena röstbandsfliken lägger
sig ofvanpå den andra.
För detta ändamål inöfvas vokalerna, som ju
representera toner, med röstbanden dels i hvisknings-, dels i
röstläge med eller utan föregående h-ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
