Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallt blod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Perrongen och trappstegen äro våta. Här och
där lyser en hvit fläck af nyfallen snö, som ännu
ej hunnit smälta.
Inne i stationssalen är det ljust och tryckande
varmt som i en bastu. Det luktar fotogen. En våg
och en liten gul soffa, på hvilken en man i
konduktörsuniform ligger och sofver, är det enda som finns i
rummet. Till vänster stå två dörrar öppna; genom
den ena ser man telegrafapparaten och en lampa med
grön skärm; det andra rummet är helt litet och
upptages till hälften af ett mörkt skåp. På fönsterplatten
i detta rum sitta lokomotivföraren och maskinisten.
De disputera ifrigt och vrida och vända på sina
mössor.
»Det är inte äkta bäfver,» säger maskinisten.
»Äkta bäfver ser inte ut så. En sådan mössa af
äkta bäfver skulle kosta fem silfverrubel — om ni
vill veta det!»
»Det är en sak ni inte begriper!» hånar
lokomotivföraren. »Fem silfverrubel!... Vi kunna ju fråga
den där köpmannen... Herr Malachin!» säger han
vänd till gubben. »Hvad är er tanke: är det äkta
bäfver eller ej?»
Gubben Malachin tar mössan, undersöker skinnet
med kännaremin, luktar på det, blåser upp håren;
med ens uppklarnar hans allvarliga ansikte och helt
belåtet säger han med ett föraktfullt leende:
»Således oäkta! Det är bara oäkta!»
Då uppstår en häftig ordstrid. Lokomotivföraren
vidhåller att mössan är af äkta bäfver, men
maskinisten och Malachin söka öfvertyga honom om
motsatsen. Midt under striden kommer gubben plötsligt
ihåg hvarför han kommit hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
