Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Men vad med detta Sverige? Till frågan om misärens dubbelhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtiden var mycket känslig och tacksam för sådana
bekännelser och lojalitetsbetygelser, ty den var endast
skenbart ett hemvist för den rofyllda och godmodiga
idyll som eftervärlden i alltför hög grad begåvat den
med. Under högtidsdräktens och de respektingivande
formernas yta lurade en spänningsfylld övergångstids
alla motsättningar och i våra länder verkade de dubbelt
oroande, eftersom de här gick ut över så rotfasta
livsformer och tankevanor. Samhällets stora
strukturförändring kastade nervösa reflexer in i människornas sinnen
och ideologiska medvetande. Också här hotade
uppbrott från gamla lägerplatser. Därför klamrade man sig
fast vid de gamla trygghetsinspirerande totempålarna.
Jubelfesternas offereldar flammade så högt, därför att
de tjänstgjorde som besvärjelser mot de attentat som
tiden och utvecklingen riktade mot traditionernas
säkerhet och helgd. "Attentatens och jubelfesternas tidevarv*’,
denna tidskarakteriserande formel som Strindberg gav
vingar med Det nya rikets undertitel rymde därför en
djupare sanning än upphovsmannen avsåg med sin
polemiska antites. Attentaten var då inte så mycket de
populärt svartmuskiga bombkastarnas verksamhet som
fastmer de dagliga sammanstötningarna mellan gammalt
och nytt, produktionslivets obarmhärtiga tragedier,
ni-velleringens fortskridande enskildheter, underklassens
proletariseringstendenser, strejkrörelser och
emigration. På alla håll mötte disharmonier och oklarheter
som skärpte de ansvariga samhällsgruppernas behov av
höga rättfardighetsformler och alibiförklaringar.
Bourgeoisiens myndiga, stabilitetskrävande inställning blev
ett sympatiserande stöd och ett samverkande
opinionsunderlag för den officiella bildningens och de nedärvda
överhetsidealens skyddsmur kring den bestående
ordningen.
(Gunnar Ahlström, Det moderna genombrottet i
Nordens litteratur, KF:s Bokförlag, Stockholm 1947, s 61
och 95-96.)
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
