Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 35
vid er och höra på fåglarnas kvitter. Nej, gå inte, inte
med detsamma! Varför springer ni er väg?
Men då hon ändock sprang och inte ville höra på mig,
då var det jag sprang efter henne, för att hon skulle höra
min ursäkt:
Fan må ta ert vackra ansikte, om det inte har gjort
det starkaste intryck på mig!
Men nu rände hon iväg så vilt, att hon var ur synhåll
för mig på ett par minuter. Den stora, blonda flätan tog
hon helt enkelt i handen, då hon sprang. Jag har aldrig
sett maken.
Så gick det till. Jag ville inte förolämpa henne, jag
hade ej något ont i sinnet; jag kunde slå vad om att hon
är kär i sin löjtnant, det föll mig inte in att vilja tränga
mig på henne i något avseende. Men det är bra, det är
bra alltsammans; hennes löjtnant skall kanske utmana
mig, hehe, han tänker slå sig tillsammans med notarien,
länsnotarien, och utmana mig...
Gud vete förresten om notarien ger Minuten en ny
rock? Vi kan vänta en dag, vi kan kanske vänta två
dagar; men har han inte gjort det inom två dagar, så
påminner vi honom om det. Punktum. Nagel.
Förresten skulle man kanske hellre låta bli att öppna
sin mun. Man skulle vara delikatesshandlare och stoppa
korv och skylta med späck och mumsa ister och citera
Hugo. Man skulle ha häst och vagn och kontor i staden,
inrätta sig mänskligt, stå i förbindelser, se stortingsmän
hos sig, göra något av det hela, hålla hus, hustru och hund.
Punktum. Nagel. Och giva efter förmåga åt de fattiga.
Jag vet en fattig kvinna här, hon har sett så skamset på
mig, som om hon ville bedja om något, men har inte
vågat ännu. Jag är alldeles besatt av hennes ögon, trots
att hennes hår är vitt; jag har fyra gånger gått en
omväg för att undgå att möta henne. Hon är inte gammal,
det är icke av ålderdom hon är vit; hennes ögonhår äro
oerhört svarta ännu, ohyggligt svarta, så att ögonen ligga
och glöda. Hon bär nästan alltid en korg framför sig
under förklädet och det är väl den hon skäms för. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
