Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Moysterier
hon har kommit förbi mig, vänder jag mig om och ser
att hon går ned på torget och tar upp ett par ägg ur
korgen, och dessa två tre ägg säljer hon till vem som helst,
varpå hon åter går hem med korgen på samma vis, under
förklädet. Hon bor i ett litet, litet hus nere vid kajen;
huset är på en våning och är inte målat. Jag har en gång
sett henne genom fönstret; det är inga gardiner för dem,
jag har bara sett några vita blomster där, och hon stod
långt inne i rummet och stirrade på mig när jag gick
förbi. Gud vet vad det är för en människa; men
hennes händer äro mycket små. En allmosa kunde jag väl
giva dig, vita jungfru, men jag ville hellre hjälpa dig.
Jag vet förresten mycket väl, varför dessa ögon ansätta
mig så, jag visste det redan genast. Det är underligt att
en ungdomsförälskelse kan hänga i så länge och komma
igen i ny och nedan. Men hennes välsignade ansikte har
du dock inte, och du är mycket äldre än hon. Ack ja,
men så gifte hon sig i alla fall med en telegrafist och
flyttade till Kabelvåg! Nå, så många huvuden, så många
sinnen; jag kunde inte vänta mig hennes kärlek och fick
den heller inte. Det är ingenting att göra åt det... Så,
där slår klockan halv elva... Nej men, det är det inte,
det är ingenting att göra åt det. Men om du bara visste
hur innerligt jag kommit ihåg dig i tio, tolv år och aldrig
glömt dig... Hehe, ja, men det är också mitt eget fel,
det kan hon inte rå för. Medan annat folk minns i ett
år och därmed basta, så går jag och minns i tio.
Jag ger den vita äggförsäljerskan en hjälp, ja, både en
allmosa och en hjälp, för hennes ögons skull. Här har jag
all världen att ta av, sextiotvå tusen kronor för en
lantegendom, och det kontant i handen. Hoho, jag behöver
bara kasta en blick på bordet, så ser jag för mina ögon
tre telegrafiska dokument av det största värde... Aj,
vilket spratt och skoj! man är agronom och kapitalist,
man säljer inte utan vidare vid första budet, man sover
på det och betänker sig. Det gör man, man betänker sig.
Och ändå är det inte en människa som studsar, fast man
med avsikt gör sprattet så grovt och skojet så tjockt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
