Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moysterier 57
nam musik i sitt blod, kände sig besläktad med hela
naturen, med solen och bergen och allt annat, kände sig
omsusad av sin egen jagkänsla från träd och tuvor och strån.
Hans själ blev stor och fulltonande som en orgel inne i
honom, och aldrig glömde han hur den milda musiken rent
av gled upp och ned i hans blod.
Han låg ännu en stund och njöt sin ensamhet. Så
hörde han steg nere på stigen, verkliga steg som han icke
kunde taga fel på. Han stack upp huvudet och såg en
man som kom från staden. Mannen bar ett långt bröd
under armen och ledde en ko efter sig i ett rep; han
torkade också ideligen svetten ur sitt ansikte och gick i bara
skjortärmarna för värmens skull, men hade likväl en
tjock, röd yllehalsduk två varv om halsen. Nagel låg
tyst och iakttog bonden. Där hade vi honom! Där var
säterdalingen, norrmannen, hehe, jo där var den infödde,
med kaka under armen och kossan i hälarna! Å, det var
en syn! Hehehehehe, Gud hjälpe dig, du förträfflige
Norges viking, om du lossade litet på halsduken och
släppte ut lusen! Du skulle icke kunna leva, du skulle få frisk
luft av det och dö. Och pressen skulle beklaga din
förtidiga bortgång och göra nummer av det; men för att
förebygga upprepningar skulle den liberale
stortingsmannen Vetle Vetlesen väcka förslag om strängt fridlysande
av den nationella ohyran.
I Nagels hjärna uppstod den ena lustiga bitterheten
efter den andra. Han reste sig och gick missmodig och
upprörd hemåt. Nej, han fick ständigt rätt, det var bara
lus och gammalost och Luthers katekes överallt. Och
människorna voro medelstora borgare i trevåningskojor;
de åto och drucko till nödtorft, förlustade sig med toddy
och valpolitik och handlade dag ut och dag in med
grönsåpa och messingskammar och fisk. Men om nätterna,
när det åskade, då lågo de och läste av bara ångest i
Johan Arendt. Ja, skaffa oss ett enda ordentligt undantag,
få se om det låter sig göra! Ge oss till exempel en
utvecklad förbrytelse, en framstående synd! Men icke den
löjliga och borgerliga abc-villfarelsen, nej, den sällsynta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
