Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 71
Notarien kunde icke begripa, att någon kunde fatta en
dylik antipati — icke bara till en enskild människa, utan
till en hel stad, ett lands huvudstad. Kristiania var i
verkligheten icke så liten nu, det började att intaga sin
plats bland städer av rang. Och Grand kafé var icke
något litet kafé.
Nagel gjorde först ingen invändning mot Grand. Men
strax efter rynkade han pannan och anmärkte, så att alla
hörde det:
Grand är ett enastående kafé.
Det ser ni icke ut att mena?
Jo, Grand var det utmärkta ställe i staden, där allt stort
stämde möte. Där sutto världens störste målare,
världens hoppfullaste ungdom, världens fashionablaste damer,
världens duktigaste redaktörer och världens störste
diktare! Hehe, där sutto de och blåste upp sig för varandra
— den ene själaglad över att bli uppmärksammad av den
andre. Jag har sett var och en sitta där och fröjda sig
över att var och en iakttog honom.
Detta svar väckte allmän förargelse. Notarien lutade
sig över fröken Kiellands stol och sade tämligen högt:
Jag har inte hört maken till struntviktighet!
Hon vaknade upp. Hon såg hastigt bort till Nagel; han
hade alldeles bestämt hört notariens ord, men han
tycktes ej taga dem åt sig. Tvärtom, han drack med den unge
kandidaten och började med en likgiltig min tala om
något annat. Ja, hans överlägsna väsen förargade även
henne; Gud vet vad han tänkte om dem allesammans, när
han trodde sig kunna underhålla dem med dylikt
uppblåst prat! Vilken inbilskhet, vilket storhetsvansinne! Då
notarien frågade henne: Ja, vad tycker ni själv? svarade
hon med tillgjort hög röst: Vad jag tycker? Jag tycker
ju att Kristiania är god nog för mig.
Icke heller detta rubbade Nagels lugn. Då han hörde
denna höga röst halvt riktad till sig, satte han sig att se
på henne med en eftertänksam min, som om han ville
tänka efter, vad han väl kunde ha förargat henne med.
Han såg ihållande på henne i mer än en minut och blin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
