Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Mysterier
Gott. Titta upp till mig igen. Kom ihåg nummer sju;
gå rätt in.
Därmed stack han en sedel i Minutens hand och gick
hastigt nerför gatan bortåt kajen. Han hade hela tiden
hållit ögonen på den gröna kjolen framför sig och följde
nu efter den.
Då han kom ner till Martha Gudes lilla stuga stannade
han ett ögonblick och tittade sig omkring. Ingen
iakttog honom. Han fick ej något svar då han knackade på.
Två gånger förr hade han också varit vid hennes dörr
och inte heller då fått något svar; nu hade han så tydligt
sett henne gå direkt hem från torget, och han ville inte
vända om utan att ha varit därinne. Han öppnade resolut
dörren och steg in i stugan.
Hon stod mitt på golvet och såg på honom. Hennes
ansikte var häpet och blekt, hon var så försagd att hon
höll händerna rätt framför sig en liten stund, hon visste
sig ingen levande råd.
Förlåt min påflugenhet, fröken, jag ber er, sade Nagel
och hälsade ovanligt vördnadsfullt. Jag skulle vara er
så tacksam om jag finge lov att tala med er ett ögonblick.
Var inte orolig, mitt ärende är snart undanstökat. Jag
har redan sökt er förgäves ett par gånger, och först i dag
har jag haft den turen att finna er hemma. Mitt namn
är Nagel, jag är främmande här och bor för tillfället på
Central. .
Hon sade fortfarande ingenting, men satte fram en stol
åt honom och gled själv bort mot köksdörren. Hon var
fruktansvärt förlägen och fingrade på sitt förkläde medan
hon såg på honom.
Rummet var som han tänkt sig: ett bord, ett par
stolar och en säng var ungefär allt som fanns därinne. I
fönstren stodo några växter med vita blommor, men några
gardiner funnos icke; golvet var icke rent. Nagel såg
också den stackars högryggade stolen borta i vrån vid
sängen. Den hade icke mer än två ben och lutade trasig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
