Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 151
mig i dag! Jag fruktar att tala, jag är rädd för att ni
skall avbryta mig och säga: Gå! Och likväl har jag
övervägt detta i många vakande timmar.
Hon såg alltmer förvånat på honom och frågade:
Vart skall detta bära hän?
Vart detta bär hän? Får jag lov att säga er det med
klara ord: Det bär dit hän ... dit hän att jag älskar er,
fröken Kielland. Ja, egentligen förstår jag då inte att
det kan göra er så förvånad, jag är av kött och blod, jag
har träffat er, och jag är bedårad av er, det är väl inte
så besynnerligt? En annan sak är det, att jag kanske inte
skulle ha yppat det för er.
Nej, det skulle ni inte.
Men vad kan man inte drivas till? Jag har till och
med baktalat er av bara kärlek, jag har kallat er en
kokett och försökt att nedsätta er, bara för att trösta mig
själv och hålla mig skadeslös, därför att jag visste att
jag aldrig kunde vinna er. Det är femte gången jag
träffar er nu, och jag har ju i alla fall inte utlämnat mig
förrän den femte gången, fast jag kunde ha gjort det den
första. Dessutom är det också min födelsedag i dag, jag
är tjugunio år, och jag sjöng och var glad redan när jag
slog upp ögonen i morse. Jag tänkte — ja, naturligtvis
är det löjligt att man kan hitta på så dumma saker — men
jag tänkte för mig själv: Om du träffar henne i dag och
tillstår alltsammans, så kan det ju inte skada att det till
på köpet är din födelsedag. Du kan ju tala om det också,
så blir hon kanske villigare att förlåta dig på en sådan dag.
Ni ler? Ja, vad det är löjligt, jag vet det, men det kan
inte hjälpas ändå. Jag offrar min tribut till er, så väl
som alla andra.
Det är mycket sorgligt att detta har hänt er i dag, sade
hon. Ni har haft otur på er födelsedag i år. Mer kan
jag inte säga.
Nej, naturligtvis... Gud, vilken makt ni har! Jag
kan förstå, att man kan drivas till allt möjligt för er skull.
Även nu, när ni sade dessa sista ord, som ju inte voro så
glädjande, även nu var er röst som en sång. Det var form-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
