Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 5 Mysterier
Jag begrep nog att hon stod och kikade genom
nyckelhålet.
Kamma blev otålig.
Och även om hon kikade? sade hon. Nej, varför i all
världen är ni så upptagen av tusen andra saker just nu?
Nu har jag suttit här en kvart, och ni har inte ens bett
mig om att lossa på floret. Ja, understå er inte att be
mig om det nu efteråt! Ni tar inte i betraktande, att det
ändå är obehagligt att ha ett vinterflor för ansiktet i
denna värme. Nå, det är bara efter förtjänst; vad hade
jag här att göra! Jag hörde nog att ni bad pigan om löfte
att få gå in här bara ett ögonblick. Bara ett ögonblick!
sade ni. Det betydde väl att ni tänkte göra er av med
mig på ett par minuter. Jaja, jag förebrår er inte, jag
är bara så outsägligt ledsen för det. Gud hjälpe mig!...
Och varför kan jag aldrig släppa dig? Jag vet, att du är
tokig, att dina ögon äro alldeles förryckta, ja, tänk, det
har jag hört, och det tror jag på. Men jag kan inte släppa
dig i alla fall. Doktor Nissen har sagt, att du är tokig,
och Gud skall veta att du måste vara tokig, när du kan
slå dig ner på ett ställe som detta och kalla dig agronom.
Jag har aldrig hört på maken! Och du går fortfarande
med järnringen på fingret och bär fortfarande samma
skrikande gula kostym, som ingen annan än du skulle
vilja ha på kroppen ...
Har doktor Nissen sagt, att jag är tokig? frågade han.
Doktor Nissen har sagt det rent ut! Vill du veta, vem
han har sagt det till?
Paus. Han föll i tankar ett ögonblick. Så såg han
upp på nytt och frågade:
Säg mig uppriktigt, skulle jag inte kunna hjälpa er
med litet pengar, Kamma? Ni vet att jag kan.
Aldrig! skrek hon, aldrig, hör ni! Men vem i all
världen har givit er rättighet att slunga den ena förnärmelsen
efter den andra i ansiktet på mig!
Paus.
Jag vet inte, sade han, varför vi skola sitta här och
bara göra det surt för varandra...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
