Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 161
Men nu avbröt hon honom gråtande och tänkte inte
längre på vad hon sade:
Vem är det som är sur? Är det jag? Hur innerligt
genomförändrad du ändå har blivit bara på ett par
månader! Jag kommer hit i avsikt att... Jag väntar inte att
få mina känslor besvarade mer, du vet, att jag inte hör
till den sorten, som tigger om det; men jag hade hoppats
att du skulle behandla mig med litet barmhärtighet ...
Herregud i himlen, vad hela mitt liv är sorgligt! Jag
skulle vilja riva ut dig ur mitt hjärta, men jag kan inte,
jag följer efter dig och lägger mig framför dina fötter.
Kommer du ihåg den gången ute på Drammensvejen då
du slog en hund över nosen för att den hade hoppat upp
på mig? Ja, det var min skull, jag skrek därför att jag
trodde att den ville bitas; nå, det ville den inte, den ville
bara leka, och då du hade slagit den, kröp den på buken
för oss och lade sig i stället för att springa. Den gången
grät du över hunden och klappade den, du grät i smyg,
jag såg det nog; men nu gråter du inte, fast... Men detta
skall inte vara någon jämförelse; du inbillar dig väl inte
att jag jämför mig med en hund; Gud Fader må veta vad
du hittar på i ditt övermod. När du har det ansiktet, så
känner jag igen dig. Jag ser att du ler, jo, det gjorde du,
du log! Du hånar mig mitt i ansiktet! Det säger jag
dig rent ut... Nej, nej, nej, förlåt mig förresten!t Nu
är jag så förtvivlad igen. Det är en bruten kvinna du ser
framför dig, jag är alldeles nedbruten, räck mig handen!
Å, att du aldrig kan glömma den lilla förseelsen någon
gång. Det var ju bara en liten förseelse av mig, om du
tänker dig för. Det var fult gjort av mig att inte gå ner
till dig den där aftonen; du gav mig signal på signal, men
jag gick inte ner; Gud vet att jag ångrar det djupt. Men
han var inte hos mig då, som du trodde, han hade varit
där, men han var inte där då, han hade gått. Jag tillstår
det ju och ber om nåd. Men jag skulle ha jagat iväg
honom, ja jagat iväg honom, jag medger det, jag medger
gärna allt, och jag skulle inte... Nej, jag förstår inte...
jag förstår ingenting mera...
1 **
Mysterier. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
