Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Mysterier
Paus. I denna tystnad hördes endast Kammas snyftan
och klirrandet av knivar och gafflar inne i matsalen. Hon
fortfor att gråta och torka sig med näsduken under floret.
Tänk dig, han är förskräckligt hjälplös, fortsatte hon,
han duger inte alls till att sätta hårt mot hårt. Ibland
slår han i bordet och vill att jag skall dra för fan i våld,
ja, han skäller ut mig, säger att jag ruinerar honom och är
mer än grov; men strax efter är han så olycklig igen och
kan inte ens besluta sig för att låta mig gå. Vad skall jag
göra när jag ser hur svag han är? Dag efter dag dröjer
jag med att resa min väg, fast jag inte har det för bra...
Men beklaga mig inte; våga bara att visa mig er
oförskämda medömkan! Han är i alla fall bättre än de flesta
och har glatt mig mer än någon annan, mer än ni. Jag
älskar honom lika fullt, så mycket ni vet det. Jag har
inte kommit hit för att baktala honom. När jag kommer
hem och träffar honom, skall jag bedja honom på mina
knän om förlåtelse för vad jag redan sagt om honom här.
Ja, det skall jag!
Nagel sade:
Kära Kamma, var nu litet förnuftig! Låt mig hjälpa
er, hör ni! Jag tror ni behöver det. Vill ni inte det? Det
är styggt av er att vägra att taga emot, när jag kan så bra
som nu och så gärna vill.
Därmed tog han fram plånboken.
Hon skrek rasande:
Har jag inte sagt nej! Hör ni inte, människa!
Men vad vill ni då? sade han bestört.
Nu satte hon sig på stolen och upphörde att sråta. Hon
såg ut att ångra sin häftighet.
Hör, Simonsen... tillåt mig att kalla er Simonsen
ännu en gång, och om ni inte blir ond, så ville jag säga
något. Vad är det för mening i att ni ger er till att bo
på ett sådant ställe som detta, och varför i all världen
gör ni det? Är det verkligen så underligt att folk säger
att ni är tokig? Jag minns inte ens vad staden heter
förrän jag får tänka efter, så liten är den, och här går ni och
spelar komedi och förbluffar invånarna med konstiga in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
