- Project Runeberg -  Mysterier /
183

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mysterier 183

Minuten fortfarande gjorde invändningar, tryckte Nagel
västen under armen på honom, öppnade dörren och
puffade vänskapligt ut honom.

Och Minuten gick.

Detta försiggick så hastigt att endast Öjen, som satt
dörren närmast, lade märke till det.

Nu föreslog advokaten i sin galgfågelsstämning att de
också skulle krossa resten av glasen. Nagel motsatte sig
ingenting, och nu roade sig fyra vuxna män med att slänga
det ena glaset efter det andra i väggen.

Därefter drucko de ur flaskorna, skrålade som
matroser och dansade runt. Klockan blev fyra innan upptåget
slutade. Doktorn var då fullständigt redlös. Ännu i
dörren vände sig kandidat Öjen om mot Nagel och sade:

Men det ni sade om Tolstoy kan ju också sägas om
Björnson. Ni är inte konsekvent i ert tal. ..

Hahaha! skrattade doktorn som en galning. Han begär

konsekvens... vid denna tid på dygnet!... Kan ni säga
”Encyklopedister”, unge man? ”Idéassociationer”? Kom
nu, låt mig hjälpa er hem... Haha, vid denna tid på
dygnet!...

Det regnade icke längre. Det var icke heller solsken;
men vädret var lugnt och det artade sig till en vacker dag.

XIV.

Trdtigt nästa morgon infann sig Minuten åter på hotellet.
Han gick stillfärdigt in i Nagels rum, lade hans ur,
några papper, en stump av en blyertspenna och den lilla
giftflaskan på bordet och ville sedan avlägsna sig. Då
emellertid Nagel i detsamma vaknade blev han tvungen
att förklara varför han kommit in.

Det är sakerna som jag hittade i västfickan, sade han.

I västfickan? Ja visst, för tusan, det är så sant! Och
hur mycket är klockan?

Åtta. Men er klocka står, jag ville inte draga upp den.

Ni har väl inte druckit ur blåsyran?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free