Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moysterier 209
Nej, skyndade han sig att svara, jag kan ju hämta dem,
låt mig hämta dem bara.
Och de gingo hem tillsammans. De mötte flera
människor, som sågo på dem med nyfikna ögon.
Då de hade kommit in i hennes stuga, satte Nagel sig
vid fönstret, där han hade suttit förut och där förklädet
fortfarande hängde som gardin. Medan Martha sysslade
med att leta reda på pengarna, sade han ingenting; först
då hon var färdig och räckte honom denna handfull
småsedlar, några slitna och urblekta tiokronor, som ännu voro
varma av hennes bröst och som hennes ärlighet
förbjudit henne att ha hos sig till och med endast över
natten, talade han till henne och bad henne behålla
pengarna.
Men nu tycktes hon åter, liksom en gång förut, fatta
misstankar mot hans avsikt; hon såg osäkert på honom
och sade:
Nej... jag förstår er inte...
Han reste sig tvärt.
Men jag förstår er alldeles utmärkt, svarade han,
därför reser jag mig och går mot dörren. Är ni
lugnad nu?
Ja... Nej, inte skall ni stå vid dörren. Och hon
sträckte verkligen ut båda armarna en smula, liksom för
att få honom tillbaka. Den besynnerliga kvinnan var
alltför rädd att göra någon emot.
Jag har en bön till er, sade Nagel därpå, men han satte
sig alltjämt icke; ni kunde göra mig en stor glädje, om
ni ville... ja, och jag skulle nog komma ihåg er på ett
eller annat sätt: Jag skulle vilja bedja er om att komma
till basaren på torsdag afton. Vill ni bereda mig det
nöjet? Det skall förströ er, där äro mycket folk, mycket
ljus, musik, tablåer. Å, gör det, ni kommer inte att ångra
det! Ni ler, varför ler ni? Gud, vilka vita tänder ni har,
människa!
Jag kan ju inte gå någonstädes, svarade hon. Hur kan
ni tro att jag skulle kunna gå dit? Och varför skulle jag
göra det, varför vill ni ha mig till det?
Mysterier. 14 **
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
