Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Mysterier
ämbetsutnämningarna; gudskelov, ännu måtte väl
Buskerud kunna räddas för högern! Hehe, vad det var
kostligt att iaktta deras grubblarminer, då de sade det. Som
om den norska politiken vore något annat än finkelvisdom
och guttaperka! Jag, Listerbu Ola Olsen, går med på
en ersättning stor etthundra och sjuttiofem kronor till en
änka i Nordland, mot att jag i gengäld får en bygdeväg
för trehundra kronor i Fjære socken i Ryfylke. Hehe,
gummi.
Men för död och pina, stäm inte upp en gladelig sång
och stör Stortings-Ola i hans arbete. Det skalst du råka
illa ut för! Ty, pass på, Ola tänker, Ola studerar. Vad
funderar han på? Vad skall han i morgon dag motionera
om? Hehehe, en betrodd man i Norges lilla allvärld,
vald av folket för att säga sina repliker i konungarikets
komedi, klädd i den heliga nationella getraggen, med
skråtobakssnuggan högt i vädret, med papperskragen
uppmjukad av trofast och ärlig svett. Ur vägen för
födorådstagaren när han kommer, gå åt sidan, för satan, så han
kan få armbågsrum!
Å, du gode Gud, att det är de runda, feta nollorna som
göra talen så stora!...
Förresten, punktum. Dra åt helvete med nollorna! Man
blir led på humbugen till sist och gitter inte röra vid den
mer. Man går till skogs och lägger sig under öppen
himmel, där är större rum, bättre plats för den främmande
människan och de flygande fåglarna... Och man finner
sig en lega på ett vått ställe, lägger sig på magen på den
råa myrbottnen och formligen fröjdar sig över att bli
bedrövligt genomsur av väta. Och man bökar ner huvudet i
rörflen och svampiga blad, och kryp och mask och små
mjuka ödlor kräla upp över ens kläder och in i ens ansikte
och se på en med gröna silkesögon, medan man från alla
håll omsusas av skogens och luftens rofyllda tystnad, och
medan Gud Herren sitter i det höga och stirrar ned på en
som på sin allrafixaste idé. Hoho, man kommer i
stämning, i en sällsam och främmande djävulsk glädje, som
man inte känt maken till; man gör allt galet som tänkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
