Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Myter
- Primitivt tänkande och mytologisk fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åskådliggöra vad som ter sig för oss under en längre tid.
Men denna tidsuppfattning lämpar sig blott så mycket mera
för att lägga allt som sker i de olika personligheternas händer
och låta dem utföra det i ett visst, avgörande ögonblick.
*
Det är en naturlig följd av dessa egenskaper hos det
mytiska, att mytologien måste utvecklas samtidigt med
gudstron. De överensstämma i sin uppfattning av livs- och
världsmakterna såsom personliga väsenden, framför allt då
dessa betraktas som en mångfald, vilket är fallet i polyteismen.
Det är i denna, som mytologien utvecklas och har sin stora
tid. Den stiger och faller med den; själva de polyteistiska
kombinationerna lämna ständigt ny jordmån för mytologiska
bildningar. Jämte den naturliga polyteismen, vilken
utvecklas ur den pluralistiska naturuppfattningen, uppkommer
nämligen efter hand en konstgjord sådan. Genom statsbildningar
som i Egypten och Babylonien eller genom poesi och
systematik som i Indien och Grekland verkställas gudakombinationer,
som församla lokalgudar och stamgudar till ett pantheon,
vars inre liv med sina många anknytningar mellan gudarna,
sina äktenskap och familjeförhållanden, samarbete och
ränkspel, ja öppen fiendskap skänka den diktande fantasien
ständigt nya uppgifter. Redan den enklare processen, då
special-och ögonblicksgudar uppgå i de större gudomarna, då de
båda förstnämndas kult förtäres av eller övergår till den nye
guden, har avsatt en mängd myter. Ty allt detta skall ju berättas,
förklaras och motiveras. På samma sätt är det ställt med
förhållandet mellan gudar och människor; framför allt de stora
släkterna göra krav på att härstamma från någon gudom,
vilken inlåtit sig på jordisk kärlek, eller åtminstone från
heroer, vilkas sägenhistoria ofta nog äger mytens karaktär.
Slutligen följa under en lärdare tid spekulationer och
reflexioner över de mytiska naturmakterna och deras
utveckling, över världens skapelse, gudarnas strider med elementen,
gudarnas egen uppkomst ur dessa, deras genealogi, ja till
och med deras undergång såsom i den nordiska mytologien
eller världsförloppet och dess avslutning såsom i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:36:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/myter/0055.html
