Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falaska har i flera ordböcker (t. ex. Sjögrens, Dalins) biformen
fallaska (jfr falla); se Norelius i Sv. landsrn. II, s. lxxxvi.
»Falka på något» associeras nu med falk, men kommer af fal
»till salu» (»falka, tinga på det faalt är», Spegels ordbok);
se Norelius i Sv. landsrn. II, s. lxxxvi.
Fanera: i Boh. finera (jfr fin); se Sv. landsrn. I, s. 683.
Fantisera har i Värml. betydelsen »tigga», »vara landstrykare»
(jfr fante tiggare, trashank, landstrykare).
Farjnaegn, fsv. personnamn, har biformen Fardisekn genom
association med disekn djäkne.
Faskin: i Vgötl. kvastin (jfr kvast); se R. i Vårt /and:’jxti 1887.
Fason: på Gottl. (Fårön) förson i analogi med de många ord
som börja på för-; se Sv. landsrn. I, s. 363.
Fastlagen (jfr lag), ombildning af det medellågtyska vastelavent
fettisdag.
Fenkål (jfr kål) är ett lån från det lågtyska fenkohl, en
folk-etymologisk ombildning af det latinska feniculum. På
Gottl. har ordet omstöpts till fännikokål (jfr fännika).
Filipstad får stundom i Värml. heta Fyllbyttestad (jfr fyllbytta
fyllhund), hvilket väl dock icke är en folketymologi, utan
en folkvits.
Fingerborg: i många dialekter fingerborr (jfr borr).
Fiskmas: i Vmanl. fiskmåns (jfr Måns).
Fjäril: dialektiskt fjäderalde m. fl. dylika former (se Rietz s.
143), beroende på association med fjäder.
Fleetwood (släktnamn): i Ögötl. Flyttfot (jfr flytta ock fot), i
Värml. Fläckfot (jfr fläck), Smål. Fleckfot (jfr fleeka flicka).
Flegmatisk: i Skåne flängmatisk med betydelsen »som flänger
i väg».
Flintskallig (jfr flint, flinta) af fsv. flinskallotter (jfr det da.
flenskalle ock det no. adjektivet flen bar).
Flottyr är förmodligen en genom påvärkan af flott uppkommen
ombildning af det franska friture.
Fläckföyre si (Gottl.) gifva sig till underhållstagare hos annan
person, har etymologiskt ingenting med fläck att göra,
utan är identiskt med det no. fletföra seg, fsv. flatförses
af flset, flat hus; se Sv. landsrn. I, s. 364.
Flädermus (jfr fläder) är redan i fsv. tid lånadt från mht.
vleder-mus (af vledern fladdra).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
