Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rospiggar (jfr pigg) är en ljudlagsenlig utveckling af det fsv.
Rosbyggiar innebyggare i Roslagen; se Ark. f. nord. fil.
I, s. 168; IV, s. 164.
Rottneros (jfr ros), namn på en ort i Värml. (Fryksdalen),
belägen vid utloppet af sjön Rottnen, utgår naturligtvis från
ett äldre Rottnar os (fsv. os mynning).
Rotvälska (jfr rot) är lånadt från ty. rothwelsch, om hvilket
se Andr. Volkset. s. 16.
Rundel bar i hvardagstal ofta biformen runddel (jfr del),
beroende på lån från det lågtyska rundél, som associerat sig
med dél del, ehuru ordet ursprungligen är ett lån från fr.
rondelle.
Rusttjänst skrifves af mången historiker russtjänst under
antagande af att ordet är sammansatt icke med rusta utan
med fsv. rus (isl. hross) häst. Denna etymologi är
emellertid förmodligen oriktig, enär formen rus endast
förekommer i forngutn., under det att ordet i den egentliga
fornsvenskan heter hors, örs o. d.
Ryggrad (jfr rad) är en ombildning af ty. riickgrat.
Rådene, ortnamn i Vgötl., skrifves äfven Rådened (jfr Ed), trots
fsv. Radhena; se Sidbl. HSn. s. 92.
Rångedala, ortnamn i Alfsborgs län, skrifves äfven
Ragnhilds-dal (jfr Ragnhild), trots fsv. Raangadal; se Sidbl. HSn. s. 92.
Rödene, ortnamn i Alfsborgs län, skrifves äfven Rödened (jfr
Ed), trots fsv. Röödhene; se Sidbl. HSn. s. 93.
Sakristia uppträder i något äldre svenska (Spegels glossar) under
formen sakerstuga (jfr sak ock stuga); se Norelius i Ark.
f. nord. fil. I, s. 225. Associationen med sak(er) är ännu
allmän i våra dialekter, t. ex. Vgötl. sakerstia (likaså i
Sahlstedts ordbok; i Linds sakerstija), Värml. (Fryksdalen)
sakerstig (jfr stiga).
Sakteliga hade på 1600-talet någon gång formen saktelida (jfr
lida, »tiden lider»).
Salamander: i Stockholms folkspråk sammalander (jfr samma
ock land); se Sv. landsm. I, s. 613.
Salpeter: i Boll. saltbetter (jfr better bitter); se Sv. landsm.
I, s. 682.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
