Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rospiggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Då ska herrarna vända sig till skeppar Sjögren
— han är ombord. Jag skall ta reda på honom.
— Kan man möjligen bjuda honom på frukost för
att kunna resonera lättare?
— Om?? Jo, det kan jag garantera. Följ med mig
bara! Men jag skall förbereda honom. Det är inte alls
vanligt att någon hyr så långt ute.
Om en kort stund voro vi presenterade för skeppar
Sjögren, ägare av en halv, ganska stor ö och en hel
del stugor. Han var en liten gråsprängd karl med
kloka och forskande ögon och hy som en gammal
Stradivarius. Kanske låg en liten smådjävul och
blinkade i vänstra ögat, men när han skrattade lämnade
denna djävul plats för en ganska renodlad humor. —
Det dröjde inte länge förrän han konstaterat vår
omutliga redbarhet och vi hans vilja att hyra ut
några stugor. Och maten? Fanns det fisk? — Jo jo
mänsan! Havet är som en fisksump där ute, men med
köttet blir det lite svårare. För resten får herrarna se
själva, om ni trivs — men ni är väl vana vid Flaggen
och Mässingsstången i Stockholm — så fint blir det
inte. Men inte ska ni behöva svälta.
— Nå, skulle inte herr Sjögren vilja äta frukost till
en början med oss nere i matsalongen.
Jo, det hade Sjögren intet principiellt emot och vi
tågade ned så snart vi funnit att det tunnats av något
där nere.
— Får det lov att vara en sup, herr Sjögren?
Kanske var frågan alltför naiv. Men Sjögren slog
ifrån sig med båda händerna och sade med något av
fasa i blicken: — Nää, herrarna, brännvin kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
