Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL LUNDEGÅRD.
175
»Du borde ha stryk! Men gå och sätt dig.»
Föremålet för hans hat var religionsläraren, en
from man, som led af lungsot och placerade
spottlådan vid sina fötter under lektionen. Vi kallade
honom Syrach. Han var mån om värmen och
ålade kustos att stänga spjället i god tid. I femte
klassen stod Mora-klockan, och innan kustos ringde
till morgonbönen, kl. 6,45, brukade småpojkarne
ofta öppna dörren för att se efter, hvad tiden led.
Syrach fann sedan temperaturen otillfredsställande.
Kustos skyllde på pysarne.
»Tag ett glas vatten och slå i ansiktet på den
förste som tittar in! rådde Syrach.
Morgonen därpå stod kustos på lur. Han hörde
steg i trapporna (hörde nog också smällarne af en
välbekant käpps doppsko) och när dörren öppnades,
flög vattenglasets innehåll rakt i ansiktet på Syrach,
som störtade in, frustande, med käppen i högsta
hugg.
När Gomer hörde talas om den historien,
skrattade han godt.
Läraren i tyska och naturvetenskap kallades
»Köttis». Han liknade mest en tvåbent elefant med
ett ansikte af gråblek dallrande fetma. Han kom
också alltid sent till lektionen, nickade bistert till
klassen, som rest sig, drog fram ur öfverrocken en
flottig lånbiblioteksroman och en stor påse sötsaker,
vrok sig upp på katedern, placerade benen på
bordet, påsen inom bekväm räckvidd — och
fördjupade sig, smaskande, i sin lektyr. Men fem minuter
före lektionens slut började förhöret, och ve den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
