Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenter och arbetare i språklig belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»studerar» (eller åtminstone antages göra det), kommer af
det latinska ordet studere, som betyder »möda sig».
Studium, det är »möda», något som icke blott den
vet, hvilken verkligen studerar, utan äfven den som
erfarit, att »hela lifvet är ett studium». Att emellertid
studier kunna ses från en helt annan synpunkt
än mödans, därom vittnar det från grekiskan lånade
ordet skola, hvilket från början betyder »ledighet,
ferier», något som våra skolgossar torde finna rent
orimligt. Saken är emellertid den, att uttrycket
åsyftade »ledighet från ämbetsgöromål», och det är
hedrande för grekerna, att de, såsom ordets
betydelseutveckling visar, ansågo sina ferier böra användas till
annat än att slå dank, en åsikt som vår skolungdom
kanske också finner orimlig.
Vi hafva alltså funnit, att student och arbetare
i språklig belysning te sig såsom sak samma. Men
den språkliga öfverensstämmelsen sträcker sig äfven
till ett par andra, närliggande begrepp. I spetsen för
en grupp arbetare inom ett visst fack står ju ofta en
mästare. Detta ord är i likhet med så många andra
yrkestermer närmast från Tyskland kommet till oss,
men ytterst stammar det från det latinska magister,
den lärda titel, som ännu på Gluntens tid var målet
för studentens möda, belöningen för hans arbete. Det
betyder »den, som är för mer» än andra, en
hedersbenämning, som ännu passar bra för mästaren, under
det den för magistern nästan klingar som hån. Hans
glansdagar äro nämligen slut, sedan han blifvit utäten
af den nymodigare filosofie doktorn; detta i den grad,
att sammanställningen »en fattig skolmagister» nästan
förefaller såsom den för detta ord naturligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
