Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk folketymologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes uppriktighet, om vi också icke kunna stanna i
något tvifvel om, att ju den tredje ytterligare
förbättrade läsarten Fåhræus i underkjolen afgjordt bär
vittne icke så mycket om stockholmsgaminens
språkkänsla som om arten af hans kvickhet. Däremot är
det icke alldeles säkert, att det gottländska husharar
för husarer, det närkiska kallpratör för kolportör,
det stockholmska riksvargen för riksarkivarien och
det uppländska markattsbukett för makartsbukett böra
på samma sätt bedömas.
Hvad som framkallar den folketymologiska
sammanställningen är naturligtvis alltid en viss likhet
mellan de associerade orden. Denna likhet sträcker
sig visserligen ofta eller oftast till både ljud och
betydelse, t. ex. det i äldre riksspråk förekommande
sakerstuga för sakristia eller folkliga uttryck såsom
skärkötteribod för charkuteribod, färgnissa för
fernissa, klenik (jfr klen »sjuk») för klinik, symparti för
sympati, skamdal för skandal. Men ofta är
snarlikhet i fråga om ljud tillräcklig, och mellan
betydelserna kan rent af ett svalg vara befäst, t. ex. då
tordyfveln (»gödsel-vifveln») får heta torndyfvel,
ehuruväl denna jordkrypande insekt har så litet som
möjligt med torn att skaffa; då det fsv. oformage
»oförmögen», »minderårig» blifvit öfvermage, ehuru
magen vid den åldern plägar mindre öfverskrida sitt
normala omfång än på äldre dagar; då vi fått mässhake
för mässhakel (af fsv. hakul kappa); jordgumma väl
för jodgumma (isl. ióð barn) o. d. Ytterst sällan
däremot är ensamt betydelselikhet en tillräcklig grund
till folketymologi. Ett sådant fall föreligger emellertid
i oförvägen i st. för förvägen, t. verwegen på grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
