Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om tavtologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återstoden af ett gammalt ord rada, som betydde »tal»
(jfr t. rede »tal»). På det sednare förfaringssättet
hafva vi exempel i hitåt och ditåt, där det första
t:et är hvad som återstår af det åt, som vi i våra
dagar för andra gången hänga på de gamla
pronominalstammar, som vi äfven använda i här och där,
hädan och dädan. Likaså uppträder pronominet de
två gånger i ordet bå-da-dera, d. v. s. »bägge de
bland dem» (jfr deras), och i sammanställningen de
bå-da. Sak samma med räkneordet en i ingen, som
troligen uppkommit af en-gi-en, d. v. s. »en icke en»,
ett uttryckssätt som i tavtologiskt afseende är alldeles
likställdt med »en ensam», men som icke hunnit så
långt som det ultra-kraftiga »icke en endaste en».
Rester af sådana svårt misshandlade ord föreligga
äfven i de flesta af våra böjningsändelser. När dessa
i tidernas längd blifvit både kroppsligt och andligt
utslitna, måste deras åligganden öfvertagas af vänner
och fränder, därest de icke, såsom stundom är fallet,
lyckas fördubbla sig själfva. Därför hafva vi nu
dubbel artikel i trä-d-et (fordom, liksom ännu i danskan,
træ, best. form træt eller trædh), dubbel passiv i
låt-s-as (jfr d. »lade som om») och led-s-na (ledas
vid något), lys-s-na (äldre lyss af lydas, jfr
folkvisans: »det stod en liten småsven och lyddes däruppå»),
i hvilka sednare exempel -na har samma betydelse
som s- (jfr kallna »afkylas, blifva kall»), ja, en
tredubbel passiv uppvisar det vulgära bak-s-na-s för
baxna. Dubbel komparativ hafva vi i ytter-mera,
seder-mera och det vulgära vär-r-are, hvilket
drastiska uttryck nästan kan behöfvas för att
känneteckna en bildning sådan som nä-r-m-are, där vi ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
