Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag, mig, sade, mycket, icke laggården, ja, mäj, sa,
mycke, hvilka sednare former böra sparas för att
därmed särskildt karakterisera lägre stilarter; och man
bör skrifva ord, barn, ehuru r sällan höres annat än i
sång, under det att annars r-ljudet sammansmälter med
det följande d- eller n-ljudet till ett s. k. tjockt d
eller n.
Ändtligen må påpekas, att hvarje ord har i någon
mån olika uttal, allt eftersom det för tillfället är af
större eller mindre vikt för det rätta uppfattandet af
meningen. I förra fallet uttalas det — för att kunna
bättre intränga i åhörarens öra, medvetande och minne
— med tonvikt; i sednare fallet däremot icke.
Därför har t. ex. till tonvikt i uttrycket »Hur gick det
till?», men icke i »Han gick till sjöss»; likaså sitt i
»Sitt, kära du!» men icke i »Sitt stilla!» Skulle nu
skriften följa uttalet, så borde man i de förra
exemplen skrifva till och sitt, men i de sednare til och
sit. En sådan stafning vore visserligen »fonetisk»,
men ytterst opraktisk, enär den för gemene man blefve
orimligt svår att felfritt tillämpa. Då nämligen,
såsom vi nyss påpekat, de med tonvikt försedda
formerna vida lättare än de andra fastna i minnet, så
skulle den skrifvande ideligen frestas att skrifva till,
sitt o. d. — ja till och med tro sig uttala dessa
former — i stället för til, sit o. s. v. Vi hafva sålunda
återigen stött på ett fall, då vi måste afvika från
uttalsgrundsatsen, emedan dess tillämpande strider mot
rättskrifningens högsta lag. Man bör alltså i skrift
icke återgifva mer än den ena af de nyssnämda
uttalsformerna, och efter hvad vi ofvan utvecklat, kan
det icke vara tvifvelaktigt, hvilkendera vi böra välja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
