Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke[1] i tal. Äfvenledes är omhänderhafva, såsom
varande en blott[2] skriftform, ett oriktigt uttryck. Ville
någon företaga sig att t. ex. till det latinska caro
nyskapa en genitiv carinis (jfr virgo: virginis) eller
caronis (jfr Juno: Junonis) i stället för carnis, så
vore det orätt, eftersom genitiven af caro faktiskt
heter carnis, o. s v.
Klart är, att denna ståndpunkt är lika ohållbar
som den förra; ja, den är ännu orimligare och kan
till stor del kritiseras omkull med dess egna
förutsättningar och antaganden till utgångspunkt. Följande
invändningar erbjuda sig nästan själfmant:
1. Högst besynnerligt vore, om språket skulle
intaga en sådan undantagsställning, att just här
frågan om rätt och orätt, bättre och sämre skulle vara
ofelbart löst genom ett majoritetsbeslut. Här skulle
således minoriteten aldrig kunna representera den
riktigare ståndpunkten. Här ensamt skulle makt vara
alldeles detsamma som rätt. Men detta är ju att
neka all egentlig rätt.
2. Då för denna ståndpunkt bättre och sämre
beror på antalet af de talande, så följer, att man
omöjligt kan såsom det bättre erkänna någotdera af
tvenne olika uttryck för samma sak, så snart dessa
uttryck äro fullkomligt lika gängse. Och då
förbättring (och försämring), i fråga om språket i det hela,
icke får betyda annat än, att språket blir allt
enhetligare (eller tvärtom), att allt färre (eller flere)
minoritets-språkbruk inom detsamma uppträda, så är
gifvet, det man icke kan säga, att af flera till olika tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
