Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och där, såsom i Sverge, förmodligen hela den yngre
generationen af språkmän mer eller mindre tillhöra
denna riktning. Hos oss torde man emellertid kunna
anse Es. Tegnér d. y. såsom en tämligen konsekvent
representant för här ifrågavarande
språkriktighetsståndpunkt, änskönt han i sin briljanta och för kritiken af den
»literärhistoriska» ståndpunkten så viktiga artikel »Om
språk ooh nationalitet» (Svensk tidskrift, 1874) gjort
sig skyldig till några uttryck, af hvilka det förefaller
som om han i likhet med den förra ståndpunktens
anhängare satte bruket som högsta norm för
språkriktighet[1]. Många förträffliga uttalanden och
[1] »Må språket ha sin gång» (s. 144); »de största
språk-orimligheter i verlden blifva riktiga, så snart de fått bruket på
sin sida, liksom den värste usurpator blir legitim, när han blott
sitter fullkomligt fast på sin tron» (s. 138); »ett språk är icke
annat än ett inom en viss krets rådande mod. Om detta mod
är aldrig så orimligt, så är det dock [»ock» är väl tryckfel]
språklag, för så vidt det är gällande. Det finnes ingen auktoritet
öfver det att vädja till. Så till vida kan man säga därom: vox
populi vox dei» (s. 112). Härpå svarar jag naturligtvis (jfr
också hvad jag härom yttrat i tidskriften Nystavaren för 1886,
s. 28 f.): Lika visst som man för att få reda på, hvad som är
en riktig beklädnad, kan vädja från en modegalen allmänhet till
läkaren, som tänkt öfver kläders uppgift, och till skräddaren,
som yrkesmässigt förfärdigar sådana, så kan man i fråga om
språket vädja till språkfilosofen och språkkonstnären. Ett annat
är, att allmänhetens, företrädesvis på bruket grundade smak
har en modifierande betydelse; ty om en skräddare, i samråd
med läkaren, förfärdigar de mest idealiska dräkter, men
allmänheten har en så förvänd smak, att den hellre finner sig i att få
gå naken, än den begagnar dylika »fula» kläder, så är klart,
att dessa kläder äro för tillfället (d. v. s. för denna publik)
dåliga, ja absolut odugliga. Härom mera nedan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0164.html
