Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
b) Att ljuden äro tydligt differensierade i
förhållande till hvarandra, d. v. s. ligga i fråga, om
bildningsläge och bildningssätt så pass långt från
hvarandra, att de ej lätteligen kunna förblandas. Det är
genom brister af denna art, som t. ex. sång är från
rent språklig synpunkt så underlägsen talet. I den
förra ha nämligen, såsom vi ju blott alltför ofta
nödgas konstatera, alla vokaler en gifven tendens att
förskjutas åt a-hållet, emedan denna vokal är den i alla
tonlägen lättast producerade.
c) Att relativt många språkligt differensierade
ljudnyanser finnas, och att dessa kunna med
hvarandra bilda en relativt stor mängd af kombinationer.
Ett ljudrikt språk står alltså närmare idealet än ett
ljudfattigt, som bland annat nödvändigtvis måste
komma att lida af en mängd homonymer (hvarom
jfr sid. 163 ff. ofvan). Också har jag redan ofvan
framhållit, hurusom de svenska dialekter, som i likhet
med stockholmskan icke i uttalet göra skillnad på
sed och säd, ref och räf m. m., härigenom äro från
en icke oviktig synpunkt sämre än de andra.
d) Att många med stämton försedda (d. v. s.
tonande, sångbara) ljud finnas att tillgå. Särskildt är
rikedom på det klangrikaste och därför sångbaraste af alla
ljud, vokalen a (jfr ofvan b) härvidlag af oskattbart
värde. Dylika ljud, som i sång äro strängt taget de
enda, som i nämnvärd grad höras, äro nämligen äfven
i vanligt tal vida mera hörbara (»sonora») och göra
sig därför ojämförligt bättre gällande för
uppfattningen. Därtill kommer, att endast dessa sångbara ljud
äro mäktiga af de musikaliska modulationer
(»tonfall»), som äro bärare af de skiftande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
