- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 2 /
3

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om våra förnamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tider skett — vanligtvis så, att man tog en bit av
faderns och en annan av moderns eller någon annan
kär släktings namn. Man tillämpade således samma
princip, som ännu i våra dagar någon gång
uppdyker, såsom t. ex. då man nyligen sett namnet
Id-olf bildas av Id-a och Ad-olf. Härigenom vanns
ett slags — visserligen undan för undan skiftande
— sammanhang mellan namnen på medlemmarna av
samma släkt. Man fick ett släktnamn så att säga i
och genom
förnamnen. Såsom belysande exempel
må anföras den blekingska Istaby-stenens inskrift
från 600-talet, där »Hadulf, son av Hjorulf, skrev
runorna efter Herjulf» (troligen en broder), och där
släktskapsbandet har sitt språkliga uttryck dels i
begynnelserimmet (allitterationen på H-), dels i det
gemensamma ordslutet -ulf. I följd av denna
namngivningsprincip bli alltså de flesta av de namn, vi från
denna vår äldsta språkperiod äga bevarade, sammansatta
av två enkla ord. Såsom exempel härpå må
utom de redan nämnda Hadulf ’stridsulv’, Hjorulf
’svärdsulv’ och Herjulf ’härulv’ ytterligare anföras:
Salgäst, Kunimund ’slaktgåva’, Asmund ’gudagåva’
(alltså med samma vackra betydelse som Gudmund
eller de grekiska Teodor och Dorotea samt det
hebreiska Mattias och ungefär liktydigt med de
ävenledes hebreiska Johannes, Jonatan, Natan och
Natanael). Mycket sällan träffas vid denna tid
osammansatta namn, t. ex. det i Värmland på 500-talet i den
dåtida formen ErilaR förekommande Jarl; men dessa
äro då troligen från början antingen öknamn
(stundom hedersnamn), såsom tydligen är förhållandet
med det något senare anträffade Skägge (Småland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/2/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free