Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkets musikaliska sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttrats, att han »fast immer erregt ist», har ett
genomsnittligt vida högre tonläge än germaner i
allmänhet och särskilt den lugne och behärskade
engelsmannen. En liknande skillnad iakttages inom Sverge
mellan t. ex. en värmlänning och en gottlänning.
Vad åter beträffar de mera tillfälliga och
växlande stämningarna, så märka vi först och främst,
att man vanligen i någon mån ändrar tonläget, så
snart man övergår till något nytt (kapitel, paragraf,
ja ofta även mening). Särskilt påfallande är detta
vid hastigt ombyte av samtalsämne (t. ex. »apropå,
mitt herrskap, har ni hört» o. s. v.). Oftast höjer
man härvid tonen, emedan det nya ju åtminstone
har »nyhetens behag» och därför eggar intresset
eller åtminstone har anspråk på att göra det. Ett mer
eller mindre livligt intresse är ju ock motivet till de
flesta frågor, och vi finna även, att frågan i regeln
leder till en tonhöjning, som oftast når sin spets, då
det företrädesvis intresse eller nyfikenhet väckande
omnämnes, eller ock, i fall intet särskilt är att
poängtera, vid frasens slut. Så t. ex. kan i frasen
»kommer du i morgon?» den abnorma höjningen förläggas
på första, andra eller fjärde ordet eller ock vara
fördelad över hela meningen, alltefter olika nyanser
i frågans innebörd. Överhuvud ger en stigande
tonföljd åt uttrycket en avvaktande och oavslutad
karaktär, en sjunkande däremot åt detsamma en avgörande
och avslutande. Monotonien åter antyder ett envist
fasthållande av den en gång intagna ståndpunkten.
Jämför t. ex. ett stigande ja? med ett sjunkande ja!
och ett monotont ja. Och denna karaktär markeras
alltmer, ju större stigningen eller sjunkandet är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
