- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 2 /
36

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkets musikaliska sida

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke vid en ironisk sinnesstämning, emedan denna
innebär känsla av överlägsenhet; vid vedervilja och
avsky, men icke vid det överlägsna föraktet; vid
allvar och högtidlighet, emedan man då känner sig stå
inför något stort eller sublimt, som väcker känsla av
egen ringhet; vid sorg — det heter ock riktigt »en dov
klagan» — m. m. Såsom belysande exempel må
särskilt erinras om det alltefter omständigheterna
olika uttalet av våra i fråga om betydelseinnehållet
så föga preciserade interjektioner, som ofta just
ingenting annat betyda än vad den tillfälliga modulationen
i dem inlägger. Sucken håhåjaja måste nödvändigtvis
uttalas sjunkande, om det skall kunna bli tal om
suckande. Såsom svar på en fråga rörande någons
befinnande betyder ett sjunkande å-ja ungefär »det
är tämligen dåligt», under det att ett stigande å-ja
säger »det är ganska tillfredsställande». Det
gemensamma för båda uttrycken är det objektiva
konstaterandet av en viss, om också icke gyllene,
medelmåtta, under det att olikheten består i den rent
subjektiva uppskattningen av dennas värde, en
uppskattning, som tillkännages medelst modulationen.

Emellertid ha alla våra känslor en sådan
nyansrikedom och gå på så mångfaldigt sätt genom
omärkliga gradationer över i varandra, att ovan givna
korta redogörelse för de vanligaste känslornas
inflytande på tonhöjden icke kan göra anspråk på och
icke får anses ha lämnat mer än på sin höjd de
ungefärliga konturerna av våra tendenser i detta avseende.

En tredje anledning till modulation är av konstnärlig
eller närmare bestämt retorisk-stilistisk natur.
Emedan man märkt, att den glade, ängslige o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/2/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free