- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 2 /
64

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namnet Värmland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dess innebyggare haft att värja gränsen mot fienden.
Troligen är dock detta blott ett mindre lyckligt
referat av Hofstens ovan anförda meningar, som även
av geografen Tuneld på ungefär samma sätt återges.

Historikern Sven Lagerbring fortsätter på den
av Stobæus och Kaarberg anvisade vägen, då han i
första delen av sin »Svea rikes historia» (1769)
yttrar, att namnet är »ren finska eller lapska», ty
»wari betyder berg och ma land», vadan Värmland
»bör ledas ifrån des fordna inbyggare Finnarna,
hvilke innehade denna negden före Odens tid». Till
denna Lagerbrings mening sluter sig E. Tuneld i
sin »Geographie» (2 bandet, 6 uppl. 1788), liksom
den ock med gillande omnämnes av språkforskaren
Joh. Ihre i hans företal till E. Lindahls och J.
Öhrlings »Lexicon lapponicum» (1780).

Däremot upptar prästen E. Fernow i sin
bekanta »Beskrifning öfver Wärmeland» (1733) den,
som vi sett, redan tidigare framställda åsikten, att
namnet syftar på »den wärma, som vardt af
skogarnes uppbrännande» genom Olov Trätälja. Men
Fernows påstående, att redan den store isländske
historieskrivaren Snorre Sturlasson († 1241) sagt detta, är
gripet ur luften, ty Snorre yttrar blott, att Olov
och hans män gåvo den trakt, där de »röjde, brände
och byggde» namnet »Vermaland», men upplyser
icke, varför de valde just detta namn. Emellertid
går denna värmeteori igen icke blott i Geijers ovan
citerade poem, utan även i rektorn i Kristinehamn
P. Björkmans »Beskrifning öfver Wermland» (1842).

En alldeles ny mening uttalades däremot på det
första nordiska filologmötet i Köpenhamn 1876

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free