- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 2 /
78

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra ortnamn och deras ursprungliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Viska, Bergvattnet och Volgsjön mot Fredrika, Dorotea
och Vilhelmina, allt efter nyssnämnde Gustav Adolfs
gemål. Ett lika tydligt språk tala de mera
geografiskt anlagda namnen av nyare datum, såsom
Eriksberg, Karlslund, Bergsjö, Hagtorp.

Vi måste därför antaga, att även de ortnamn,
som vi ärvt från forna tider, en gång haft en
betydelse, som pekat ut över dem själva. Men hur
annorlunda låta icke en stor del av dessa! Åmål
och Trosa, Mora och Möre, Skövde och Malexander, är
detta svenska? Och våra sjönamn i all synnerhet:
Yngarn och Båven, Immeln och Sömmen, Dellen och
Fegen, Fryken och Tåkern, Boren, Roxen och Glan,
det låter ju alldeles som den från Fryxells historia
bekanta rotvälskan Arje marje grase domar i dike o. s. v.
Men liksom forskningen lyckats bakom detta
abrakadabra upptäcka en katolsk bön Ave Maria, gratias
domine dico
o. s. v., skall den väl ock en dag få bukt
med större delen av våra gamla ortnamn. Men
uppgiften är ovanligt svår och kräver för sin lyckliga
lösning en mängd förarbeten, som ännu knappt äro
påbörjade. Vi måste i fråga om varje ortnamn känna
dess äldre, i synnerhet dess allra äldsta uppvisbara
former i skrift: jordeböcker, domböcker, kyrkoböcker,
pergamentsbrev, runristningar m. m. Vi måste känna
dess nuvarande uttal, särskilt i allmogens mera
forntrogna mun. Vi måste känna ortens läge och om
möjligt även dess utseende och öden i äldre tid.
Innan dessa och andra upplysningar vunnits, stå vi
oftast inför en vetenskaplig gåta. Emellertid har det
hos oss alltid varit gott om folk, som tyckt om att
gissa. Från dessa härstamma nästan alla de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/2/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free