Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första och påtagligaste orsaken till vissa ords utdöende.
Stendöda äro därför galder ett slags trollsång, käfser
en gift träl, gläfja ett slags spjut (jämför glaven)
liksom, frånsett museiförevisningar och kulturhistoriska
arbeten, armborstet och hillebarden, örtugen och galejan;
endast halvdöda de först nyligen ur bruk komna
laddstaken och ljussaxen, timglaset och riksdalern. Men
naturligtvis kunna de, om ock med något annan
innebörd än fordom, ånyo uppstå till liv, om någon ny
sak uppträder, lämpad att uppbära det gamla namnet,
liksom ju ingenting hindrar, att de på grund av
ätternas utslocknande utdöda familjenamnen
Gyllenkaschett, Nölebom, Solenblomma och Lorfvensköld
återupptagas av någon Andersson eller Pettersson, som
finner dem tilltalande eller annars lämpliga.
Men en sak behöver ej ha kommit alldeles ur
bruk, för att dess språkliga uttryck skall dö ut.
Det behövs blott, att den så mycket ändrat sin
karaktär, att det gamla ordet icke mera befinnes motsvara
sitt ändamål. Tempel och andra heliga platser ha
vi ju alltjämt, men de kunna icke skickligtvis
benämnas med de gamla hedniska termerna vi och harg,
som därför blott fortleva såsom etymologiskt
obegripna ortnamn, och vår gudsdyrkan har nu former,
som man icke utan att häda kan beteckna såsom
blotande. Den nutida »kloka gumman» skulle med
avsky visa från sig den giftblandande löfjerskans titel.
Järnplogen är tillräckligt olika den gamla årdern
eller ärjekroken av trä för att ej kunna inrymmas
under samma benämning. Altanen och balkongen
kunna icke värdigt uppbära den pittoreska svalens
gamla namn. Och ehuruväl den nutida pigan ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
