Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkliga dubbelgångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämte blandformen orgelnist). Stundom äga vi sådana
ursprungligen latinska ord dels i en fransk, dels i en
förtyskad form, t. e. varieté och societé jämte varietet
(i biologien) och vetenskaps-societet. Även i andra
fall ha franskan och tyskan lånat oss samma ord,
t. e. bassäng och bäcken, båda av ett kökslatinskt
ord för ’vattenbehållare’. En brinnande marschall
är en förfranskad marskalk, ett ord, som vi så tidigt
lånade från tyskan, att vi hunnit förkorta det i
riksmarsk och fodermarsk. Ett ursprungligen arabiskt ord
med betydelsen »tomt tecken» ha vi dels från franskan
såsom chiffer, dels förmedlat av tyskan som siffra,
och folknamnet kroat ligger till grund såväl för det
från franskan komna kravatt, ursprungligen kroatisk
halsduk, som för det från äldre tyska hämtade krabat.
Än underligare öden har det ursprungligen italienska
katafalk ’estrad för uppvisning (t. e. av en likkista)’
upplevat. Det har på två skilda tider inlånats i
franskan. Det senaste lånet gav den nyssnämnda
formen, som vi oförändrad upptagit direkt från
franskan. Det äldre lånet omstuvades först på fransk
botten, sedan genom lån på tysk mark så grundligt, att
vi nu slutligen äga det från sistnämnda håll i formen
schavott.
Ännu vanligare äro de fall, då ett latinskt ord
hos oss uppträder lånat dels direkt, dels genom fransk
förmedling. Sådana äro subjekt i en sats och sujett
vid en teater (jfr »ett misslyckat subjekt»); en sekund,
timmens »andra» underavdelning (av lat. secundus ’den
andra i ordningen’, även föreliggande i uttrycket
»sekunda varor») och sekond, andra sidan i en fransäs;
stilsorten korpus och en kår, båda ursprungligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
