Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkliga dubbelgångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’kropp’; legal lagenlig och lojal laglydig; mobilier
lösören och möbler; real och reell; humor och humör,
båda ursprungligen ’saftighet’ (jfr »att. vara vid goda
vätskor»); genius eller genie och geni; genus i
grammatiken och genre i konsten; en kvadrat och fläsk-karré;
pendel och pendyl ’pendelur’; pulver och puder; ett
grammatiskt presens och en present, båda ’det
förhandenvarande’; hospital och hotell, båda ’härbärge’.
Sistnämnda latinska ord ägde vi för övrigt
åtminstone redan på 1200-talet lånat i den stympade
formen spital, varav även spetälsk, dvs. hospitalsmässig.
Synnerligen vanligt är det ävenledes, att vi ha
ett ord i dels högtysk, dels plattysk form eller
åtminstone från olika tyska dialekter. Hit höra t. e.
häfte och häkte (jfr häfta ihop och häkta ihop), flygel
och flöjel, ursprungligen ’vinge’, försköna och
förskona fara »vackert» fram med något, klenät (ett slags
bakverk) och klenod, äldst ’sirlig småsak’, press och
en svår pärs, prova och pröva, rättika och rädisa,
bischoff (drycken) och biskop, triumf och trumf i
kortspel, av vilka de fem sista paren äro latinska lånord
inom tyskan.
Av den föregående framställningen är tydligt, att
vi kunna vänta oss att återfinna ett ord icke blott i
tvåfaldig gestalt, utan om lyckan är god i tre-, fyr-,
femfaldig, ja, än mera mångskiftande skepnad.
Rikare representerad än de högre digniteterna är
naturligtvis trefaldigheten. En sådan är det från latinet
i dubbel skepnad inkomna inspéktor för en
studentnation o. d. och inspektór på ett lantgods, vartill
sluter sig det av franskan förmedlade inspektör för en
folkskola o. d. Från latinet ha vi redan i fornsvensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
