Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverges ortnamn, en översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsbryn (eller möjligen på någon avsats i
terrängen).
Däremot är det utom de redan behandlade
talrika stadsnamnen på -borg, -köping m. m., och de
alldeles färska Eslöv (om vars bildningstyp se ovan s.
58 f. och nedan s. 110 f.) och Huskvarna — båda blivna
städer 1911 — ytterst få som tyda på kulturella
förhållanden. Det tidigast 1250 nämnda och 1652 till stad
upphöjda Gränna, förr även »Brahe-Gränna» efter
anläggaren, är väl en bildning till ordet granne. Det
redan 1413 såsom stad omnämnda Hjo åter är väl det
urgamla ord med betydelsen ’familj, husfolk’, varav
vi ha genitiven kvar i hjonelag. Och i
Mariefred, köping på 1500-talet och stad 1590, ha
vi vårt enda poetiska stadsnamn, ursprungligen
avseende vårt senast anlagda (1493) och
tidigast upphävda (1525) kloster, uppkallat efter jungfru
Maria.
Lämna vi nu städerna för att bege oss till
landsbygden, och ta vi då först i betraktande våra
häradsnamn, så finna vi lätt, att dessa sönderfalla i
två grupper av samma slag, som vi redan iakttagit i
fråga om landskapsnamnen: en där namnet
ursprungligen avser innebyggarna, en annan där det syftar på
nejdens naturbeskaffenhet. En särskild ställning inta
de i Uppland och Västmanland förekommande namnen
på -hundra, uppkommet av det gamla hundare
’härad’, framför vilket går än ett folknamn såsom
i Sämminghundra, Ärlinghundra och Närdinghundra,
dvs. Sämingarnas, Arlänningarnas och de vid sjön
Närdingen boendes härad, än ett naturnamn såsom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
