Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dekorativ stavning av familjenamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cyrén (jfr växtnamnet) och Cimmerdahl, -lund (jfr
stavningen Cimbrishamn för Simrishamn genom en falsk
anslutning till cimbrernas gamla folknamn) vid sidan
av de etymologiskt trognare Simmerlund, -ström. En
superfin användning av c för s kommer till synes i
Larcén, Olcén, Rocén, Svencén, och i båda sina valörer
får det tjänstgöra i Clace och Cruce. Vad åter z
beträffar, så har det ju gamla (och utländska) anor i
Zakrisson, Zedritz, Ziegler, Schwartz m. m. I anknytning
härtill har det i dekorativt syfte insatts i t. e.
Zandell, Zandén, Zandersson (av Sander, kortform av
Alexander), Zantes(s)on, Zegolson (av Segol, dialektform
för Sigurd), Zelander, Zelinder, Zeverin, Zilén, Zimmerlund,
Zyrén samt med stor förkärlek i namn på -son,
-sen, -sén(s) såsom Carlzon, Larzon, Pehr(s)zon, Petérson,
Zakrizon, Lar(s)zen, Larzén, Pehrzén, Peterzén(s). Andra
trevliga användningar av z visa Axzén, Chruzander,
Henrikz, Leonardz och Petruz. Slutligen ha vi q, som
emellertid så nyss avskaffats till dagligt bruk, att det
knappt hunnit nobiliseras och ett Almkvist eller
Kvarnström vid sidan av otaliga Almqvist, -quist, -qwist,
Qvarnström o. d. nästan har nyhetens behag.
Men vi äga av forno icke blott vissa ovanliga
bokstäver, utan även många nu i vanlig skrift obrukliga
bokstavsförbindelser. I dessa spelar h en
synnerligen framträdande roll, som så småningom gjort det
till ett slags våra familjenamns vasaorden.
I äldre svensk skrift ingick tills omkring år 1700
h i förbindelserna dh, gh och th, av vilka de båda
förra väsentligen förekommo efter vokaler och r, den
sistnämnda i vissa ords början. Till gammalt skriftbruk
ansluta sig därför sådana stavningar som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
