Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västgötska ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller folknamn, angivande vems eller vilkas ätt och
hemvist det är fråga om. Också har Hellquist i sitt
förträffliga arbete ’Om de svenska ortnamnen på
-inge’ med rätta påpekat, att i Östergötland, där
häradsnamn på -kind äro vanliga, dessa i regeln framför
-kind ha genitiv av ett mansnamn, som tvivelsutan
anger ättens stamfar. Så är t. e. Hanekinds härad
det härad, som beboddes av Hanes ätt, de s. k.
hanungarna (jfr folkungar ’Folkes ättlingar’ o. d.)
eller haningarna. Denna förklaring styrkes därav, att
i Hanekind ännu finnes en gammal gård vid namn
Haninge. Ty såsom Hellquist visat, äro ortnamn på
-inge (-unge och -unga) ursprungligen ingenting annat
än själva ättenamnen. Haninge betyder således
’Hane-ättlingarna(s hemvist)’ och är alltså ungefär
liktydigt med Hanekind ’Hanes ätt’, under det att
Hanes hem egentligen bör ha hetat Hanesta (jfr
Hansta i Södermanland) eller Hanebo såsom ännu den
socken i Hälsingland, varav Hambo-(dvs. Hanebo-)
polskan fått sitt namn. På samma sätt är det
östgötska häradet Bankekind ’Bankes ätt’ (jfr byn Banka
inom häradet och Banketorp strax utanför dess gräns)
och Björkekind — i fornsvensk tid Biärkakinda härad
— ’Bjarkes ätt’. Exempel på förbindelsen av ett
folknamn med följande kind erbjuda de i isländska
skrifter vanliga uttrycken svia kind ’sveafolket’, virdha
kind ’virdarnas (i Värend) folk’ o. d.
Det är under sådana omständigheter påfallande,
att häradsnamnet Kind i Västergötland alltifrån
1200-talet, då det först anträffas, vanligen benämnes blott
Kind. Detta kan emellertid, enligt vad som ovan
visats, icke gärna vara att fatta annat än som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
