Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformer i modersmålsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
himmelsk klang» — vill jag detta, så måste jag
begära mycket, ja vad de mäklare anse vara för
mycket. Därför säger jag på fullaste allvar: Här
står jag och kan icke annat.
1903.
Sedan ovanstående nedskrivits har jag kommit
att observera, att i väsentliga punkter samma åsikter
uttalats och yrkanden framställts av tvenne i den
svenska odlingens historia icke obekanta män, nämligen
Olof Bergklint och Kristian Claëson.
Den förres uttalanden återfinnas i hans »(Mindre)
Sammandrag af Wetenskaperne» I, 2 uppl. Stockh.
1781, 3 uppl. 1794, och lyda i sistnämnda upplaga
sålunda: (s. 162) »Hade man i stället för at tala för
barnet om sinnliga ting, som det kan taga på, börjat
med at tala om Nomen, Pronomen, Verbum,
Masculinum, Foeminium, Nominativus, Genetivus, jag, du,
han, man, qwinna, ting etc. etc. etc., så hade ock
säkert det barnet än wid 15 år ej förstått, huru det
skulle begära bröd; men sedan det wid 15 år wäl
förstått sitt modersmål, kan läsa i bok och låta tala
wid sig om både ord och saker, som finnas i samma
bok, samt begriper dem, så skulle det wara rätt
besynnerligt, om det ock ej högst inom 15 Månader
skulle kunna fatta alt hwad som behöfs af
Grammatican, när den kan rätt föreställas och rätt begripas.
. . . (s. 163) Hwarföre wänder man då om Naturens
Ordning? Hwarföre börjar man där man borde sluta:
med Språkets Metaphysica, som man icke ens för den
tiden kan göra sann och begriplig? ty icke är det
rätta begreppet om et Predicatum, at man kan lägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
