Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska riksspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och den omständigheten, att de förnämsta
reformatorerna, — av vilka särskilt Olavus Petri var
produktiv och genom sin högst framstående
stilistiska talang inflytelserik — härstammade från
Närke och Västmanland och naturligtvis skrevo ett
av hembygdens dialekt färgat språk, flyttades
litteraturens centrum till Svealand. Och i följd av
regeringens stadigvarande förläggning till Stockholm
samt den nya konungaättens uppländska börd
antog hovets och det officiella livets, särskilt
ämbetsskrivelsernas språk mer och mer prägeln av ett
mälarprovinsernas språk, företrädesvis sådant detta
talades i de med varandra i livlig förbindelse
stående städerna runt Mälaren och särskilt i östra
Västmanland, varifrån huvudredaktören —
Laurentius Andreæ — av det för den följande litteraturen
i hög grad normgivande Nya testamentet av år
1526 härstammade. Men detta genom de kyrkliga
och administrativa krafternas samverkan sålunda
framväxande »uppsvenska» skriftspråk hade icke så
jämförelsevis hastigt, som fallet verkligen blev,
kunnat vinna insteg i alla landsändar och bli ett
för hela riket gemensamt mönster, ett verkligt
riksspråk i skrift, om ej den nyss införda
boktryckerikonsten spritt predikanternas och
överhetspersonernas alster till snart sagt var man, och om
ej de förras folkliga framställningssätt gjort deras
skrifter för även de bredare lagren lätt
tillgängliga och kära.
Emellertid trängde detta
närkiskt-västmanländska riksspråk naturligtvis endast så småningom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
