Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I andra fall har man upptagit namnet på en
terräng i eller vid vattnet, t. ex. Hammarö av
hammar i dess älsta betydelse ’klippa, sten’ och Ullerud
(förr Ullerö, se ovan s. 42; däremot hör Lurö i
Eskilsäter ej hit, eftersom det 1500 hette Ludhra,
gammal plural av ludhr ’lur’, här kanske i betydelsen
’mistlur’); Huggenäs av hugg i den gamla
betydelsen ’skogshygge’, Stavnäs (Stauanäs 1353)
kanske av stav i den ovan s. 43 nämnda betydelsen
’helig stolpe’, (Värmlands-)Näs; Ed ’ställe där
man måste dra sin båt ett stycke över land’ och
dess gamla plural Eda samt dialektala bestämda
plural Edane (Brunskog), Nyed, Skarped (Sunne)
troligen av skarp i betydelsen ’ofruktbar’, Jösse
(Judz Edhe 1394) ’edet vid Jut’, d. v. s. vattnet (jfr
Jutland, sjönamnet Jut, numera Juttern i Småland
m. m.), nämligen Jösseforsen; Tingvalla (nu
Karlstad), Edsvalla och Glava (Gladeuåll 1540) av ett
älvnamn Gladhi (nu Glaåkersälven), alla tre
sammansatta med vall i betydelsen ’strandvall’; Vitsand
’den vita sandstranden’; Sölje (Stavnäs; Sylio 1554),
som troligen haft betydelsen ’sank (sölig) mark’.
Väse och Ölme äro förkortningar av Vääsherad
(1390 och ännu i dialekten), d. v. s. bygden vid ett
vattendrag Väsa (nu ån Glumman, eller möjligen
sjön Panken), och Ylmahärad (1436), d. v. s.
bygden kring ån Ölman, som är att härleda av
dialektordet olm ’vild, rasande’; likså Grums (Gromshäret
1331), som troligen ursprungligen betydde ’bygden
vid fjorden Grum’.
Näst vattnet har skogen med berg och dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
