Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aepyornis-ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den dumma odågan, som tappade ett tre timmars
arbete endast för en hundrafotings skull. Jag gjorde det
hett åt honom.»
Mannen med ärret tog fram en lerpipa. Jag
stälde min tobakspåse framför honom. Han fylde
pipan, tankspridd.
»Hur gick det med de andra? Fick ni dem hem?
Jag kan inte komma ihåg —»
»Det är den konstiga delen af historien. Jag
hade tre andra. Fullkomligt friska ägg. Nå, vi hade
dem ner i båten och så gick jag upp till tältet för att
göra i ordning litet kaffe och lämnade mina två
hedningar nere vid stranden — den ena farande omkring
med sitt bett, och den andra hjälpande honom. Det
kom aldrig i mina tankar, att de skurkarna skulle
begagna sig af den tillfälliga ställning, jag var i, för att
att börja gräl. Men jag förmodar, att hundrafotingens
gift och det stryk, som jag gifvit, hade morskat upp
den ena — han var alltid en gemen karl — och han
öfvertalade den andre.
»Jag mins, att jag satt och rökte och kokade
vattnet öfver en sorts spritlampa, som jag plägade ta med
på sådana expeditioner. Under tiden beundrade jag
träsket i solnedgången. Det var svart och blodrödt,
streckadt helt öfver — en skön syn. Och där
bortom steg landet upp emot bergen grått och disigt, och
himlen bortom bergen var eldröd som öppningen på
en ugn. Och femti famnar bakom mig höllo dessa
välsignade hedningar — alldeles likgiltiga för naturens
höga lugn — på med att ge sig af med båten och
lämna mig alldeles ensam med tre dagars proviant och
ett lärftstält, och ingenting att dricka utom en liten
kagge med vatten. Jag hörde ett slags gläfs bakom
mig, och där voro de i den där sortens kanot — det
var inte någon riktig båt — och kanske tjugu famnar
från land. Jag insåg genast hur sakerna lågo. Min
bössa var i tältet och dessutom hade jag inga kulor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
