Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstånd med de hemska i slottet spökande
varelserna och kanske sjelfva voro i stånd
att frambringa förstörande och fasansfulla
uppträden. Onclen altid hugad att roa sig,
insnärjde genom sin ironi gummorna i ett
så narraktigt pladder, att jag säkert i
hvarje annan sinnesstämning ej vetat huru jag
skulle qväfva det omåttligaste skratt-begär;
men som sagdt är, Fröknarna samt deras
prat var och blef mig spöklikt, och
gubben , som velat bereda mig ett synnerligt
nöje, såg den ena gången efter den andra
på mig med förundran. Så snart vi efter
måltiden voro allena i våra rum utbrast
han: Men säg mig, i himmelens namn,
kusin, hvad som fattas dig. Du skrattar ej,
du talar intet, du äter intet, du
dricker,intet? — Är du sjuk? eller hvad går åt dig?
— Jag drog nu icke i betänkande att
ganska utförligt berätta honom det
förskräckliga och fasansfulla, som jag utstått den
föregående natten. Jag förteg icke heller att
jag druckit mycket pounsch, och läst i
Schillers Andeskådare: Jag måste
bekänna detta, tillade jag, ty derigenom blir
det troligt att min öfverspänndt arbetande
fantasi ensam skapat alla dessa
uppenbarelser, hvilka endast verkligen existerat i min
hjerna. Jag trodde nu att onclen dugligt
skulle anfalla mig med obarmhertigt skämt
öfver mitt andeskåderi, men i det stället
blef han ganska allvarsam, stirrade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
