Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J33
hatades hans lif städse af friskyttar ock
skogsljufvar. Han motstod hvarje frestelse
som en redlig, gudfruktig man, hvilken
heldre ville lida nöd än tillegna sig
orätt-mätigt gods, och förvaltade sin sysla
troget och modigt, derföre förföljde elaka
menniskor honom äfven på försåtligt sätt,
och endast hans trogna doggar skyddade
honom för nattliga anfall af denna
röfvarhop. Georgina, ovan’ vid klimatet och
lefnadssättet i den vilda skogen, aftynade
synbart. Hennes brunaktiga ansigtsfärg
förvandlades till gul, hennes lifliga
blixtrande ögon blefvo dunkla% och hennes
fylliga , rika växt aftog med hvarje dag.
Ofta vaknade hon under de månljusa
nätterna. Skott smällde på afstånd i skogen,
doggarna tjöto, sakta stod hennes man upp
från sitt läger, och smög sig brummande
med drängen ut i skogen. Då had hon
o-ändligt Gud och alla helgon att förlossa
henne och hennes älskade man ur denna
rysliga ödemark, och den beständiga
lifs-faran. En gosses födelse lade slutligen
Georgina på sjuksängen, och då hon
af-mattades stundligen, så förutsåg hon sin
nära föreetående clöd. Dystert
grubblande smög den olycklige Andreas omkring;
all lycka hade med hans hustrus sjukdom
vikit från honom. Liksom gäckande
spök-lika varelser tittade villbrådet fram ur
buskarna, men när ban a (’tryckte sin büs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
