Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
kring huset. Andreas var justi begrepp
att gå ut med sin bössa, då lian utanför
liuset hörde någon ropa sitt namn, Han
öppnade fönstret och igenkände viel första
ögonkastet den nedrige Denner, som
filer påtagit den grå köpmansdrägten och
bar en ränsel under armen: Andreas
ropade ban, du måste herbergera mig
denna natt, i morgon fortsätter jag min
vandring. Hvad! du oförskämde gudlöse bof!
utropade Andreas ytterst uppbragt. Du
vågar att åter låta se dig här! Har jag
icke trogit hållit ord, endast på det du
inåtte uppfylla ditt löfte och för alltid
öfvergifva denna trakt? Du får ej mer
träda öfver min tröskel, aflägsna dig
skyndsamt clu mordgirige bof, annars skjuter
jag ner dig! — Men vänta jag vill
återgifva dig dina penningar och de smycken
hvarmed du djefvul tänkte förblända min
hustru, sedan måste du packa dig bort.
Jag lemnar dig tre dagars tid, anar jag
sedan på något sätt din eller ditt bands
närvaro, så skyndar jag till Fulda och
upptäcker allt hvad jag vet för
öfverheten. Må du uppfylla dina hotelser mot
mig och min hustru, jag förtröstar på
Guds bistånd, och min goda bössa skall
nog veta. att träffa dig din skurk. Nu
hämtade Andreas hastigt det lilla
skrinet för att nedkasta det Lill
röfvar-kapte-nen, men när han*återträdde till fönstret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>