Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lång, sex hundra fot bred, och hundra
åttatio fot djup. De svartbruna sidoväggarne
sänka sig i början alldeles lodrätt
ner, men mot midten af djupet blifva de
mera sluttande, genom den ofantliga mängd
af grus och malm, som är uppstaplad
emot dem. I dessa och de andra
sidoväggarna urskiljer man här och der
timringen af de gamla schacterna, hvilka
bestod af tjocka, tätt intill hvarandra lagde
och sammanfogade trädstammar, som vid
vanliga trädbyggnader. Intet träd, intet
grässtrå uppskjuter ur de kala
söndersprangda bergsklyftorna, och de taggiga
klipporna uppresa sig rundtomkring i
underbara skepnader, stundom liknande
jättestora förstenade djur, än åter
mennisko-kolosser. I det afgrundslika djupet ligga
i vild oordning om hvarannat, stenar,
slagg, utbränd malm, och en beständig
döfvande svafvelånga uppstiger ur djupet,
liksom om en helfvetisk sjudning, hvars
ånga förgiftade hela naturens grönskande
prakt, föregeck der nere. Man skulle tro
att Dante här nedstigit och skådat
afgrunden med bela dess fasa, och alla dess
tröstlösa qval.
När nu Elis Fröbom skådade ner
i det djupa svalget, då påminte han sig,
hvad den gamle styrmannen på hans skepp
för lång tid sedan berättat honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
