Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vilhelmina och sjölandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppet vatten, så att man kan ro på älvarna och sjöarna.
Till Michaelihelgen bruka också några lappar infinna sig,
ty vid denna tid uppehålla de sig vanligen närmare kyrkan
än någon annan tid på året.
När barnen skola ha konfirmationsundervisning, kunna de
naturligtvis inte resa fram och tillbaka till kyrkplatsen,
utan de måste bo i kyrkstugorna under den tid undervisningen
varar. Det är inte länge, bara 3–4 veckor, men de måste då
i stället läsa både för och eftermiddag för prästen och
ägna sig helt och hållet åt detta.
Från de mest avlägsna byarna kommer folket inte mer än en
gång om året till kyrkan, ja, ibland blir det inte oftare
än vart annat eller vart tredje år.
Men inte nog med de oerhört långa avstånden, det är också
ont om vägar här som överallt i Lappland. Därför är det
egentligen på vintern, då man kan använda »Vintervägarna»
över de frusna vattendragen, som lappmarksbon företar
längre färder. Dessa vintervägar måste dock ställas i
ordning, men det sker tämligen lättvindigt: man hugger
ned några träd, jämnar litet och stakar ut med trädruskor
över sjöarna. Sådana vägar snöa dock ofta igen, och när
en förnämlig person, som t. ex. prästen, skall resa,
skickas en mängd hästar förut för att bana. Har det varit
stort snöfall, brukar snön bilda murar så höga som hästen
på ömse sidor om vägen. Man åker i »skrindor», vilka se
ut som stora och rymliga trälådor, satta på medar. När
någon skall ut och resa, lägges först hö i skrindan, sedan
där ovanpå renhudar och kuddar, och så lägger sig den
resande raklång som i en säng och sveper om sig med
skinnfällar. På det sättet åker man helt bekvämt och
behöver ej frysa, om det också är 20–30 grader kallt.
Skrindan är baktill försedd med en låda, och i den stoppas
matsäcken, som måste vara ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
