Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Skapelsehistorien enligt Linné, Cuvier och Agassiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 ERNST HæÆCKEL
inskränkt och endast har en relativ utsträckning. Detta
beror redan på våra sinnens och vår hjärnas beskaffenhet.
Ursprungligen härstammar all kunskap från den sinnliga
iakttagelsen. Mot denna anför man visserligen människans
medfödda, a priori gifna kunskap; emellertid kunna vi
med tillhjälp af descendensteorin bevisa, att den s. k.
aprioriska kunskapen från början förvärfvats a posterior i.
Den är sålunda i sin yttersta grund betingad genom
erfarenheten. Af våra urgamla förfäder ha alla våra s. k.
a prior i-kunskaper ursprungligen uppfattats a poster
iori och först genom arf småningom blifvit aprioriska.
Redan af detta skäl blir all vår vetenskap inskränkt, och vi
kunna aldrig fatta de yttersta grunderna till någon
företeelse.
Innan vi nu öfvergå till vår hufvuduppgift, en
detaljerad framställning af härstamningsläran och de slutsatser,
till hvilka den leder, vilja vi kasta en historisk återblick på
de viktigaste och mest spridda åsikter, hvilka människorna
före Darwin hafva bildat sig om de mångfaldiga djur-
och växtarternas uppkomst. Det är emellertid ingalunda
vår afsikt att inlåta oss på en jämförande öfversikt af alla
de olika människorasernas skapelsesagor. Af de
ovetenskapliga skola vi blott vidröra den mosaiska, i anseende till
det exempellösa inflytande denna österländska saga vunnit
inom den västerländska kulturvärlden. Sedan skola vi öfvergå
till de vetenskapligt formulerade skapelsehypoteserna, hvilka
först efter begynnelsen af det förra århundradet togo sin
början med Linné.
Alla de olika föreställningar, hvilka människorna
någonsin bildat sig om de olika djur- och växtarternas uppkomst,
kunna lämpligen indelas i tvenne motsatta grupper, i
naturliga och i öfvernaturliga skapelsehistorier.
Dessa båda grupper motsvara i det stora hela de båda
hufvudformer af världsåskådning, hvilka vi förut ställt mot
hvarandra såsom monistisk och dualistisk
naturuppfattning. Den vanliga dualistiska eller teleologiska
världsåskådningen måste betrakta naturen såsom den
ändamålsenligt utförda produkten af en planmässigt verkande skapare
och måste sålunda för sin naturförklaring betjäna sig af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
